Känner du dig maktlös – byt språk!

Nej, du behöver inte byta från t ex svenska till engelska – däremot kan du byta från vad som kan kallas ett reaktivt språk till ett proaktivt. Från ett sätt att prata till både dig själv och din omgivning, som signalerar att du bara är ett offer för allt som händer omkring dig, till ett språk som låter dig ta tillbaka både känslan av och den verkliga makten i ditt eget liv.

Faktum är att ett byte av språk även kan höja studieresultaten, förändra dina relationer till kompisar och familjen men kanske störst av allt; det kan förändra dig på ett sätt som sätter dig i förarsätet i ditt eget liv istället för att du ska sitta längst bak och aldrig riktigt känna att livet tar dig dit du vill. Valet är ditt.

Ett proaktivt språk handlar om någonting oerhört enkelt – att medvetet välja när du använder orden ”och”, ”men” och ”inte” samt eliminera orden ”man”, ”måste” och ”försöka” vilka istället byts ut till ”jag”, ”vill”, respektive ”göra”.

”Men man måste försöka
och jag vill göra!”

När du lär dig ramsan och medvetet byter ut orden både i tal och i text (det tar lite träning och kan kännas ovant i början) så kommer du att märka att du skapar motivation och handlingskraft både i ditt eget liv och i dina samtal med andra människor.

Men – Och
Ordet men används för att negera allt som nyss har sagts i en mening. Det ändrar vad som finns i förgrunden respektive bakgrunden i din inre biograf. Jämför själv hur det skulle vara att få feedback enligt de två alternativen nedan:

Du är en duktig medarbetare, men jag vill att du förbättrar dig på det här området.
Du är en duktig medarbetare, och jag vill att du förbättrar dig på det här området.

Använd istället ordet MEN för att ta udden av smärtsamma upplevelser och upplevda svagheter: ”Du känner dig helt misslyckad…. men samtidigt kan du komma ihåg flera tillfällen i ditt liv när du har lyckats med något, eller hur?”.

När du vill stärka en positiv upplevelse och befästa en styrka använder du OCH: ”Du har gjort stora framsteg under veckan … och därför undrar jag nu vad du har valt att ta dig an som nästa steg på vägen…”

Man – Jag
En person som använder man i sin beskrivning av olika föreställningar och värderingar gör det för att slippa ta ansvar och riskera kritik för sina åsikter. Den strategin har ett pris – personen kan aldrig ta ansvar för att nå sitt önskade resultat och kommer därför inte heller att kunna motivera sig att uppnå det. Avsevärd kraft frigörs när resultatet preciseras i termerna ”Jag ska/vill…” istället för ”Man ska/vill…”

Det finns ett undantag från regeln och det är när du vill ge ett förslag till någon och du vill undvika att ditt förslag tas som en order eller kritik. ”Man kan slappna av när man sätter sig ner i en stol, eller hur….?”. För att svara på frågan behöver den tillfrågade pröva själv, fast du inte sagt till personen direkt, vilket gör att du undviker motstånd. För du sa ju inte till just den personen att den skulle göra något, du sa ju bara att man kan, eller hur? Det är då viktigt att du inte blandar in personen i meningen; ”Man kan tycka att det är din tur att gå ut med hunden!” är bara ett exempel på ett dåligt reaktivt språkbruk där du varken tar ansvar för din egen känsla av irritation eller vågar stå upp för dig själv, utan istället spelar på skuld/skam.

Jo, jag vet, du har precis som alla andra fått väldigt mycket träning i det genom uppväxt och skola… men det är ju därför vi är här nu, eller hur? Man kan lära sig att använda orden på ett nytt sätt…

Måste – vill
Om du vet att du verkligen måste städa (lägg märke till hur ordet ”måste” känns i din kropp) så är det sannolikt så att du fokuserar på problemet med din ostädade lägenhet och ditt fokus begränsar sig till hur problemet yttrar sig i nuläget.

Du har då med ett enkelt ord begränsat din tillgång till de inre resurser som krävs för att du ska kunna njuta av att utföra handlingen medan du tar dig till ditt resultat – dessutom förlorar du förmodligen energi medan du utför aktiviteten.

Genom att fokusera på resultatet och byta ordval hittar du tillbaka till dina resurser och kan göra det som krävs samtidigt som du ökar din energi: ”Jag vill njuta av en skön barfota pyjamaskväll med min partner, med den härliga doften och den fräscha känslan av nyskurade golv, nystrukna kläder, vädrade lakan…”

Ja, jag vet, en del av er har helt andra mål än att softa med pyjamas… den njutning ni kan se med ett städat rum kanske än så länge begränsar sig till ”att slippa höra föräldrarna tjata!” – fast lyssna lite på dig själv där. Så länge det är ditt sätt att motivera dig, så kan du vara säker på att du är fast i ett reaktivt offertänkande. När du är proaktiv både pluggar och städar du för din egen skull, inte för lärarnas, inte för polarnas och definitivt inte för föräldrarnas – om det inte är det du faktiskt vill.

Det är faktiskt till och med du som bestämmer hur du vill må. Deal with it!

Försöka – göra
Om jag ber dig att stänga dörren till min kurslokal och du kommer tillbaka och säger att du försökte – är den då fortfarande öppen eller stängd?

Japp, den är fortfarande öppen.

När du använder ordet försöka ger du samtidigt ett kommando till det undermedvetna som egentligen betyder ”Gör bara det som krävs för att undvika att nå resultatet”. Det är enkelt – andas eller dö medan du försöker!

Även ordet ”försöka” är användbart när du nu vet hur det fungerar och påverkar dig själv och andra. ”Försök förgäves att hitta den dåliga känslan du tidigare hade i den där situationen som plågade dig förut. Kämpa nu då! Kom igen – försök! Försök att inte känna dig på gott humör just nu! Jaha, du får väl finna dig i att må bra utan någon som helst orsak i framtiden”.

Inte!
Det är en myt att inte hjärnan kan hantera negationer – den klarar av att skapa tabun, förstå förbud och undvika smärta. Problemet och möjligheten med ordet ”inte” gäller faktiskt bara när hjärnan ska processa kommandon.

Tänk inte på en rosa elefant! Jamen sluta då! Vad du än gör så tänk inte på en rosa elefant nu! Hur gick det? Är den hungrig? Vill du köpa jordnötter? För att kunna processa negativa kommandon behöver våra hjärnor som endast kan tänka i form av ord, bilder, ljud, symboler och så vidare först skapa sig en bild av en rosa elefant för att därefter anpassa bilden för att förstå negationen. Då har hjärnan redan sett och hunnit agera på motsatsen till det du just sa till den. ”Tappa inte mjölken nu! Åh! Vad va det jag sa?”

Tänk på det innan du i all vänlighet säger något av följande för att lätta upp stämningen:
”Du behöver ju inte bli orolig och stressad nu…”, ”Glöm inte att göra din uppgift till nästa träff …”, ”Tänk inte på det…”

Om du i framtiden lär dig att arbeta med så kallat Miltonspråk så är negationer dock ett underbart verktyg för att förvirra medvetandet så att dina förslag når fram till det undermedvetna: ”Jag tänker inte berätta att du kommer att ha nytta av att lära dig använda proaktivt språk. Det kan jag inte. Det är redan försent – för du har ju redan upptäckt det själv, inte sant?”

%d bloggare gillar detta: