Kvalitetssäkra din karta – städa upp bland dina kognitiva förvrängningar

Delar av artikelns innehåll är hämtat (med tillstånd av författaren dr L Michael Hall) ur utbildningsmaterialet för Meta-Coacher och Neuro-Semantic-utövare. Observera att temat för dagen handlar om att gå från ett statiskt tänkande till att återupptäcka processerna och agerandet bakom, därför finns det flera påhittade processord med i dagens artikel.

Det är fullt möjligt att du redan vet, utifrån din nuvarande modell av verkligheten, vad du skulle vilja bidra med och vad du vill att din högsta intention med ditt liv ska vara. De flesta av oss har dock inte nått den graden av självinsikt redan under tonåren, men det finns verkligen inget som hindrar dig från att börja öva dig i att spänna bågen och sikta mot stjärnorna.

Det vanligaste hindret för självförverkligande som jag stöter på i mitt arbete som Meta Coach är en låg självkänsla som i sin tur är ett resultat av de tankevurpor som kontaminerat de referensramar klienten byggt sin mentala karta med.

Att hitta (på) eller bestämma sig för sitt livssyfte medan ens självkänsla är i botten och ens mentala karta är full av kognitiva förvrängningar som håller tillbaka ens potential är dock lite som att skjuta sig i foten som förberedelse inför att springa en maraton. Man kan göra så… men det är inte rätt. Åtminstone inte om du vill komma i mål.

Om du är beredd på att likt Nemo i filmerna om The Matrix, acceptera att din verklighet är felbar modell, som du faktiskt kan lära dig att påverka så häng med på en upptäcktsfärd ner i kaninens hål…

Kognitiva förvrängningar fungerar som en slags hundkoppel, som håller oss kvar i det mentala fängelse vi själva skapat. Det är särskilt sant så länge som vi förväxlar den värld vi upplever (vår karta eller modell av verkligheten) med Den Verkliga Världen. I själva verket har ingen av oss den blekaste aning om hur Världen ser ut, låter eller känns att ta på utan vi är utelämnade åt de intryck vi kan ta in via våra begränsade sinnen. Sinnen som inte ens utvecklats för att ge oss tillgång till världen, utan för att hålla oss vid liv så effektivt som möjligt.

Ett exempel på det är forskning som visar att våra ögon utvecklats för att se ”det som tidigare varit användbart” istället för att visa oss en fotografisk återgivning av verkligheten utanför.

Vi förvirrar oss själva dubbelt eftersom de sensoriska data som trots allt kommer fram till vårt medvetande därefter kodas genom vårt språk, varvid vi formar en lingvistisk modell vars data både reduceras, förvrängs och generaliseras till den värld som vi upplever och kommunicerar med oss själva och andra genom vårt språk, både när vi tänker och när vi talar.

Blotta insikten att den verklighet du upplever endast är en modell, som i sin tur är resultatet av hur dina felbara sinnen har tolkat information för att maximera din överlevnad, utifrån hur du upplevt liknande saker tidigare (även om hjärnan alltså citerar sina egna största missförstånd) är en av nycklarna till att göra dig själv fri – genom att du blir medveten om och därmed kan utmana dina kognitiva förvrängningar (eller tankevurpor).

Eftersom vi skapar vanor för att kunna fungera effektivt gör vi också vanemässigt samma tankevurpor och vi kan till inte ens upptäcka dem medan vi tror att vi agerar utifrån perfekt information direkt från Den Verkliga Världen.

2012-08-24 17.24.03

Vill du ut ur kokongen för att pröva din flygförmåga så behöver du alltså utmana och förändra dem, vilket i sin tur kräver att du utvecklar din förmåga till metakognition – att vara medveten om ditt eget tänkande och sätta dig själv i förarsätet, istället för att passivt följa med vart än bussen tar dig.

Vi är människor med en fantastisk och på samma gång felbar hjärna, varför ”städandet” aldrig upphör utan är en del av den självförverkligande livsstilen.

  • Övergeneralisering byts ut mot kontextuellt tänkande

Att använda sig av enbart ett fåtal fakta eller inga alls och dra förhastade slutsatser som man sedan antar är sanna, t ex att anta att en negativ upplevelse inom ett område gäller alla aspekter av livet är att övergeneralisera. Det gör att du går miste om viktiga distinktioner och framgångsfaktorer vilket leder till att du inte ser möjliga lösningar.

Fråga istället efter informationens sammanhang och ta reda på vad, när, var, vilken, hur, vem och varför. Utmana vaga begrepp, ospecificerade substantiv, verb, relationsbegrepp mm.

Detta kontextuella tänkande är en viktig framgångsfaktor eftersom du behöver ha tillräckligt detaljerad information att agera utifrån och dessutom behöver veta i vilket sammahang den kan anses tillförlitlig och användbar.

Genom att ställa preciserande frågor kan du gå från din egen generalisering till de faktiska referenser du baserar dina antaganden på. Plötsligt går du från att tycka att ”alla röda bilar får mig att må illa och färgen rött borde förbjudas” till ”jag mådde inte så bra när lillebrorsan kräktes i handsfacket i morsans röda Volvo när jag var fem år”. Det är en rätt rejäl skillnad, eller hur?

2012-08-22 21.10.36

  • Allt-eller-inget-tänkande byts ut mot både-och-tänkande

Extrempolarisering till svart eller vitt begränsar upplevda valmöjligheter till det ena eller det andra och exkluderar alla möjligheter som finns däremellan. Det innebär också att du eliminerar eller döljer alla värden mellan de två polerna vilket underminerar din kreativitet samt skapar tvångsmässiga beteenden.

När du utvecklar ett både-och-tänkande testar du om en situation verkligen handlar om en antingen-eller-situation eller om det finns några alternativ där mellan de du först är medveten om. Du tänker inte längre i formen av två poler utan ser det hela utrymmet mellan dem som din spelplan, samt ställer dig också frågan om de två motpolerna egentligen representerar samma sak fast i två olika sammanhang.

Detta sätt att tänka ger dig tillgång till fler valmöjligheter.

  • Etikettstämplande byts ut mot verklighetstestande

Antagandet att en etikett eller ett namn korrekt och adekvat kan beskriva något innebär en övergeneralisering som reducerar verkligheten till ord och förväxlar den verbala kartan med territoriet. Hört den förut? Japp. Kartan är inte verkligheten.

När du utvecklar ett verklighetstestande tänkande frågar du dig om det du upplever bara är en etikett och i så fall i vilken utsträckning, på vilket sätt och så vidare. När du eller andra använder värdeord som ”dåligt” eller ”oönskat” undersök vad orden betyder och vilken referensram de kommer från för att ta reda på hur personen dragit den slutsatsen. Är påståendet en realistisk slutsats?

  • Anklagande byts ut mot ansvars-, denominaliserings- och systemtänkande

Denna form av tänkande överför skuld och ansvar för ett problem till någon eller något annat vilket begränsar möjligheten att äga problemet och därmed vara en del av lösningen. Det innebär att du slösar energi på att anklaga samtidigt som du underminerar dina möjligheter att agera proaktivt (du kan ju inte göra något åt det om det alltid är andra som saboterar för dig).

Konspirationsteorier och främlingsfientlighet är två exempel på när människor fokuserar på att lägga både skuld (och makt) över sin situation på andra. Då är det politikernas fel. Bankernas fel. Företagarnas fel. Förvisso kan alla de vara medskyldiga – men vem är det som röstar, som tar lån och som handlar så billigt som möjligt trots att andra människor, djur och hela planetens ekosystem hotas? Just det… samma person som genom att sluta med det och ägna sin energi och kraft åt att förändra systemet från insidan är den som nyss skänkte bort sin makt i tron att den inte hade någon…

För att utveckla ditt ansvarstänkande börja med att göra skillnad på vad du är ansvarig för och vem du är ansvarig inför. Vad kan du ta ansvar för? Vad är andra ansvariga för? Vad är du ansvarig för att leverera till andra?

För att bli klar över vad och vem behöver du utveckla din förmåga att denominalisera, att återföra pseudo-substantiv till deras verbform för att avtäcka den faktiska process som döljer sig bakom begreppet. Du går därför bortom begrepp som ”depression” (som låter som en sak fast den inte kan köras runt i en skottkärra) och tar reda på hur någon deprimerar sig (aktiviteten).

Genom att identifiera aktiviteterna bakom blir du medveten om vilka mer specifikt som ingår i det åtagande du ansvarar för.

Vidare vinner du på att utveckla din förmåga till systemtänkande vilket gör att du överger
traditionellt linjärt tänkande om orsak-verkan och istället kartlägger det aktuella systemets feedback- och feedforward-loopar (mer om dem en annan dag).

Fråga efter bidragande faktorer och begränsningar för att hitta orsaksmönster. Genom att kartlägga och förstå systemet hittar du de punkter som skapar en hävstångseffekt och kan lägga fokus på att påverka dessa.

  • ”Tankeläsning” byts ut mot aktuell sensorisk information

Att sätta för stor tillit till sin intuition och lita på att de tankar och känslor som vi projicerar på andra genom våra egna mentala filter stämmer utan att först fråga och kontrollera att vi har förstått gör att vi går miste om möjligheten att förhålla oss till sensoriska data.

Ser vi en person med tårar i ögonen gissar vi kanske att något sorgligt har hänt och agerar därefter, istället för att kommentera att ”jag ser att du har tårar i ögonen” och få reda på orsaken (t ex pollenallergi).

Ställ dig frågorna; vilka sensoriskt baserade fakta har jag om den aktuella situationen.
Kontrollera dina slutsatser utan att anta att historien förutspår framtiden. Undersök sannolikheter och andra bidragande faktorer som påverkar situationen. Istället för att anta, fråga vad andra tänker och känner.

  • Profeterande byts ut mot uppmärksamt prognostänkande och riskhantering

Att föreställa sig negativa resultat i framtiden utan att se alternativ eller möjliga vägar att proaktivt påverka utgången samt se problem och smärta som evigt bestående begränsar din känsla av hopp och tilltro, undergräver din förmåga att visionera och drömma samt gör att du inte ser de möjligheter som trots allt finns.

Skydda dig mot att skapa negativa självuppfyllande profetior samt gör dig själv medveten om vad du kan göra för att påverka din framtid genom att samla högkvalitativ information om de faktorer, orsaker, krafter och trender etc som leder till en händelse.

Var öppen för att pröva olika ansatser för att påverka utgången och utvärdera konsekvenserna av dina handlingar i förväg. Ett annat sätt att beskriva det är att hålla koll på riskerna tidigt och utvärdera dem i form av sannolikhet och skada för att kunna prioritera de riskfaktorer som du behöver eliminera eller förebygga.

  • Emotionalisering byts ut mot vittnestänkande

Att utgå från att känslor alltid är korrekta och att man måste agera med känslan som facit begränsar dina valmöjligheter. Att alltid följa känslan, även när den är uppenbart felaktig, t ex om du finner att du blir svartsjuk när du ser någon vara ute med en person som någon du varit tillsammans med underminerar sunt utnyttjande av känslor som informationssignaler.

Ge dig själv fler valmöjligheter genom att betrakta varje känsla som en signal om att det finns en skillnad mellan vad du förväntade dig i din modell av världen och vad du fick av världen utanför.

Använd känslan som en startsignal att undersöka din egen modell och jämföra med din sensoriska information (det en videokamera kan ”se” och ”höra” rent objektivt) och ta reda på vad känslan vill göra dig uppmärksam på.

Du kan då bli medveten om känslan är resultatet av ett kartfel och istället för att agera på känslan som facit, använda den för att uppdatera din karta.

  • Personifiering byts ut mot objektivt / icke-dömande tänkande

Om du har ett mönster av egocentriskt tänkande där allt eller det mesta som sker är riktat mot dig ser du världen genom ett filter som gör det omöjligt att ta in andra perspektiv och nå större förståelse.

Genom att lägga dina privata agenda åt sidan och inta en så neutral position som möjligt, samt utforska händelsen ur flera olika perspektiv (särskilt sådana som skiljer sig från ens eget) kan du få värdefull information även från situationer som du normalt skulle slå ifrån dig med ogillande.

Att utforska andras kartor hjälper dig att kvalitetskontrollera din egen. När du tar ett steg bakåt och överger antagandet att det som sker handlar om dig själv blir du också fri från fällan att förväxla information om ett beteende med information om dig som person (ditt värde, din självkänsla).

  • Fruktansvärdifiering byts ut mot metakognitivt tänkande

Att föreställa sig det absolut värsta tänkbara scenariot och sedan förstärka det med ord ”Fruktansvärt!” (som i ”Det är fruktansvärt”) utan att ange på vilket sätt mer specifikt det är det och vilka kriterier som måste vara uppfyllda för att det ska kvalificera sig till den etiketten skapar ett mentalt filter som gör hela tillvaron fruktansvärd.

Beteendet begränsar din problemlösningsförmåga, förhindrar dig från att engagera dig i arbete med kreativa lösningar och avleder energin till gnäll och klagomål.

Fråga dig istället vilka mönster och strukturer som finns ovanför och bortom den omedelbara informationen, samt acceptera att ditt tänkande och din perception är felbara. Utforska på vilket sätt du feltolkat informationen för att bli medveten om fler faktorer och mönster, samt bli av med det gamla sättet att tänka.

  • Måsturbation… byts ut mot tankar om önskat resultat

Om du använder dig av borde och måste för att tvinga dig själv och andra att ställa upp på ”era regler” så tar du bort känslan av att ha ett val och dem du talar med vid en känsla av avskydd plikt. När du använder ”måste” så ”måsturberar du inför publik”…

Undersök om det faktiskt finns några allmängiltiga regler som är relevanta när du hör eller själv använder orden måste respektive borde. När så inte är fallet, fokusera på vad det är du vill uppnå istället för att öppna upp för mer positiv motivation och minska känslan av press.

  • Filtrering byts ut mot perspektivtänkande

Överfokusering på en aspekt av något, vilket leder till exkluderandet av allt annat leder till tunnelseende vilket begränsar tillgång till andra perspektiv och stänger ute information utanför tunnelns fokus.

Ta ett kliv bakåt genom att ta ett tredjepersonsperspektiv och bli medveten om hur du filtrerat situationen och minska tunnelseendet. Använd dig av NLPs övning för multipla perspektiv/perceptuella positioner för att bli medveten om det större sammanhanget (kommer i ett inlägg efter nyår).

  • Omöjligtifiering byts ut mot möjlighetstänkande

Om du påtvingar semantiska begräsningar på dig själv och andra genom fraser som ”det går inte, det är omöjligt” förutsätter du att det finns någon lag eller regel som förhindrar dig från att göra något. I de fall då så inte är fallet begränsar ditt agerande tillgången till idéer, förnekar du dig själv möjligheten att få tillgång till hela din potential och undergräver förmågan att drömma och ta risker.

Testa dina påståenden för att göra skillnad på fysiska omöjligheter respektive psykologiska omöjligheter. Fråga dig ”vad stoppar mig?” och ”hur skulle det kännas, se ut eller låta som om jag kunde?” – det sistnämna låter dig kliva runt dina psykologiska inlärda hinder för att utforska nya möjligheter.

  • Diskvalificering byts ut mot uppskattningstänkande

Negativt/pessimistiskt tänkande som kännetecknas av en mentala attityden som avslår och/eller undergräver genom diskvalificering av möjliga lösningar, framgångar eller möjligheter (som i ”Det räknas inte”, ”Det var väl inget”).

Fråga dig; Vad av det här räknas för mig? På vilket sätt? Hur kan jag värdera det? Vad mer? Vad uppskattar jag mest?

%d bloggare gillar detta: